som om jag snubblade pladask på marken och bara dog
2012-02-11 • 15:23:46
varje gång är som den första gång vi sågs, det har gått så lång tid, så längesen
decennier tillbaks men jag minns det så väl
varför jag aldrig släppte eller gav upp trots att vägen varit lång
kantats med gupp, en längtan så stor
från vinter till vår, sen sommar till höst
hjärtan som slår, vi står där vi stog,och jag minns det som igår
blev hjälplöst förälskad, obeskrivligt tagen, som om jag låg ner på marken och blev slagen
sen den stunden satt jag fast i ett nät, förtrollad, bunden
kunde inte tänka logiskt eller sunt, och för varje sekund som du inte fanns där blev det tungt
mina förhoppningar dom väcktes för att sen raseras
precis som du just våldtagit mitt hjärta
Kommentarer